-08

I vintras mådde jag dåligt, riktigt dåligt. Jag grät varje dag för ingenting, ibland fick jag tillochmed lov att gå från fester och ringa efter Pappa. Jag var nere hela tiden och fick panikångest varje dag när det var som värst. Ensam kunde jag inte vara. Men ibland måste man ju. Intre ens en pojkvän vill ju trösta en varje dag. Det gjorde det ännu värre; att han mådde dåligt av att jag mådde dåligt. Men tycker han är underbar som stannade och "höll ut".
Jag var till doktorn och han konstaterande att jag var depimerad och hade panikångest. Vilket jag fick hjälp för sen.
Några veckor efter det var jag så glad som jag aldrig någonsin varit.  Våren 08 var jag jätte lycklig.  Sista veckorna i skolan blev jag sressad och hade fullt upp. Sen började jag jobba och sakta börjar det rasa igen känns det som. Jag vill inte. Vintern var det värsta jag varit med om. Jag vill vara en bra, roligt, glad vän, dotter och flickvän. Det som tynger mest är att Simon inte blir den samma. Men det förstår jag väl. Men jag behöver stöttning tröst och glad omgivning tror jag. Jag längtade till sommaren då jag brukar må som bäst på loven. Bara vara. Vara massa med Simon och hitta på saker.
Hoppas det bara är en tillfällig grej som gå över snart.  Jag försöker verkligen men det är inte mitt fel. De är inte jag som gör så....

Så...

hej


Kommentarer
Postat av: Alexandra

Om du vill gå ut och ta en promenad eller så någon dag så är det bara att säga till! Kram

2008-06-29 @ 16:38:50
Postat av: Saga

hoppas de går över <3

2008-06-29 @ 23:20:17
URL: http://sagawahlstrom.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0